| 
  • If you are citizen of an European Union member nation, you may not use this service unless you are at least 16 years old.

  • You already know Dokkio is an AI-powered assistant to organize & manage your digital files & messages. Very soon, Dokkio will support Outlook as well as One Drive. Check it out today!

View
 

Taftilt Taliktṛunit

Page history last edited by Taftilt Taliktrunit 13 years, 5 months ago

Anṣuf yes-wen ɣer Taftilt Taliktṛunit 

 

 

 

Taftilt d tasɣunt n Tiddukla Tadelsant Imedyazen. Uḍḍunen imezwura n "Tafilt" ffɣen-d gar 1989 ed 1991. Wa d adeg n Internet aydeg neɛzem ad as-d-nerr tudert i tesɣunt n tiddukla-nneɣ. 

 

Nessaram ad tafem deg-s aṭas n tɣawsiwin ara inefɛen. 

 

Tanemmirt :-) 

 

Rzum daɣen ɣef udeg n Tiddukla-nneɣ: 

 

www.imedyazen.com 

 

 


 

Tafilt Taliktṛunit - Uḍḍun 1

 

Seg 15 ar 31 Nwembeṛ 2010 

 



 

Tadiwennit ed Rachid Bellil - Akk ayen yellan d aɣerfan yettwaḥqer 

 

Sγur Amnay Idir

 

 

 

Deg tdiwennit-a (interview), Rachid Bellil yessawel-d γef temsalt n tsekla tatlayt (littrature orale). Tasekla-a d awal yerna d tigawt [action] ay d-yesskanayen amek tettxemmim kra n tmetti γef yiman-nnes ed wamek ay tettwali amaḍal deg kra n tallit n tudert-nnes. D acu kan, imi ass-a la d-yettili ubeddel ameqran deg tmetti, tella tugdi γef wengar n tsekla-a.

 

Kemmel ... 


 

Kra n tenfaliyin deg wawal n teqbaylit

 

Sɣur Hamid Oubagha 

 

 

1. Yettarra iẓerman-is s ufus-is : iferru tilufa n wexxam-is melba ma slan medden. Ur isawal ara i medden ad frun gar-as ed wayla-is. Ur yettanef ara i medden ad d-walin leɛyub-is. Mi ara d-nini ɣef at wexxam, neɣ atmaten neɣ argaz ed tmeṭṭut “ttarran iẓerman-nsen s yifassen-nsen” anamek-is ur ttajjan ara i wis tlata neɣ abeṛṛani ad d-yekcem gar-asen neɣ ad d-iger iman-is ad ten-yefru.

 

Kemmel ... 

 


 

Ameslay tawwurt ur d-yekki seg tefṛensist

 

Sɣur Omar Mouffok

 

 

 

Aṭas n medden, ass-a, ttwalin awal ”tawwurt” (ay d-yettwanṭaqen [tappurt] deg kra n tmiwa n Tmurt n Leqbayel) yekka-d seg tefṛensist ”porte”, neγ ahat seg tlatinit, ”porta”, maca ay-a ur iṣ̣eḥḥa. Yuγ lḥal, ”tawwurt” d awal amaziγ aneṣ̣li, d acu kan, yemgerrad wenṭaq-nnes seg tama γer tayeḍ, dγa d ay-a ay yejjan kra ad γilen d awal awerdali (abeṛṛani).

 

Kemmel ... 

 


 

Agelmim n Rrγaya : d amkan n wesgunfu*

 

Sɣur K. Saci

 

 

Agelmim n Rrγaya yesεa azal ur i tmurt-nneγ kan, wanag ula i tmura niḍen, imi d amkan aydeg tettjujjug tudert [d win aydeg d-ttasen yegḍaḍ iminigen akken ad εeccen ed ad frurxen, qbel ad ddun γer tmura niḍen], yerna d amkan igerrzen i wesgunfu.

 

Kemmel ...

 

 


 

Tanegzart n 8 Mayyu 1945 : timezliwt n yizamaren s tuffra

 

Sɣur Kamel Beniaiche

 

 

Xemsa ed settin n yiseggasen ay yekkan γef Tnegzarin (massacres) n 8 Mayyu 1945, ay gan Yefṛensisen tmiwa n Seṭṭif, Galma ed Xerraṭa, war ma bγan ad ẓren lejnas acemma fell-asent, maca ar ass-a mazal nessekfal-d tiγawsiwin ur nettwassen γef temsalt-a. Maca aγmis n El Watan, d iseggasen aya seg wasmi ay la yettnadi i wakken ad d-yesseḍher tafat γef wudmawen yeffren n temsalt-a, ladγa imi tidyanin-nni d yiwet seg tlufa timeqranen ayγef ur temsefham Ldzayer ed Fṛansa ar ass-a. Deg umagrad-a, llant kra n tγawsiwin, d tikkelt tamezwarut aydeg ara d-ttwakecfent.

 

Kemmel ... 


 

Ifɣagniyen zemren ad d-mmɣen fell-aɣ !

 

Sɣur Karen Rowan

 

 

Γef leḥsab n Stephen Hawking [yellan d amsengama (physicien) mechuṛen], lemmer ad ilin yefγagniyen (extraterrestres) ara yeslen yes-neγ nella, zemren ad d-ẓedmen fell-aγ yerna ad aγ-snegren. 

Yuγ lḥal, ifγagniyen ẓedmen-d yagi γef yemdanen s yiγerruba-nsen n tallunt (vaisseaux spaciaux), ukren imdanen s tiwweḥcit, ssukken fell-asen tirmitin (ttejṛibat) war ṛṛeḥma, yerna wten-d Tagnit (Lqaεa) s yizenzaren-nsen (rayons) ineγγen, d acu kan, ixeṣṣaren-a akk ḍran-d kan deg wungalen ed yisura. 

 

Kemmel ...

 


 

Adawi s yibeεεac

 

Sɣur Griffin-Smith Ben

 

 

Zik, ibexxucen (asticots) llan ttusseqdace i ussizdeg n yideddiyen iledyen ay yessewwen s yimikṛuben neγ wid aydeg yella weksum yemmuten. Ass-a, deg tesnajya tatrart (médecine moderne), llan aṭas n yiberdan i udawi n udeddi yessewwen neγ win yesεan aksum yemmuten, d acu kan, yella yiwen n unadi ay d-ikecfen amek ay zemren ad ttusqedcen yibexxucen tikkelt niḍen i lmend n waya. 

 

Kemmel ... 


 

 

Ivikingen deg Temrikt qbel Christophe Colomb

 

Sɣur Stefan Anitei

 

 

Gar tgara n lqern wis 8 ed tgara n lqern wis 10, Inuṛwijiyen iqburen [neγ wid umi neγγar Ivikingen] sseγlin-d tugdi γef yimezdaγen n yiri n yilel (lebḥeṛ) n wakk timiwa n Tuṛuft Tutrimt (taγerbit), seg Yilel Abalti arma ed Tikust, Irland ed ugafa utrim (nord-ouest) n Fṛansa. Iγerruba-nsen uwḍen arma ay d Spenyul, Tafriqt n Ugafa, Ilel Aberkan ed Yilel n Qezwin, yerna deg tizi n lqern wis 11, Ivikingen ssawḍen ad ṭṭfen timiwa d timeqranin deg Tegzirin Tibriṭaniyin, deg wenẓul (sud) n Ṭṭalyan akked tegzirt n Siqilya (anda ay d-sbedden tagelda [royaume] tavikingt). Γas aṭas seg-sen ay ikecmen γer tmasiḥit, aya ur asen-yekkis ad mmγen ula γef yimunaken (moines) imasiḥiyen ay izedγen deg yimunastiren (monastères) γef yiri n yilel. D acu kan, asmi ay tebda tettfaka tallit-nsen, deg yiwet kan n teswiεt ḥebsent tummγiwin-nsen γef tmura.

 

Kemmel ... 


 

Laṣel n Yimaziγen n Tegzirin Tiknaṛiyin

 

Sɣur Ignacio Reyes

 

 

Tigzirin Tiknaṛiyin zgant-d deg Ugaraw Aṭlasi, azal n 100 n yikilumitṛen deg utaram (lγerb) n Tefriqt n Ugafa. Yuγ lḥal, ti d tigzirin tiburkaniyin, yerna, d ayen ibanen, tigzirin am ti, ur tent-zeddγen medden s tefses. D acu kan, mi ara neεreḍ ad nnadi laṣel n yimezdaγen ineṣliyen n tegzirin-a, ad nemmuqqel kan γer tgertilt (carte) ed ad naf imi ay qerbent mliḥ γer Tefriqt, qrib ur yelli ccek laṣel-nsen deg umenẓaw-a (continent) ay yella, γas ma yella ar ass-a, mazal llan wid ay yugin ad qeblen takti-a ed ttinin-d imezdaγen imezwura n Teknaṛiyin usan-d seg Tuṛuft.

 

Kemmel ... 

 


 

Issin tamaheγt s teqbaylit: awfus i welmad n tmaheγt

 

Sɣur Amastan S. 

 

 

”Issin tamaheγt s teqbaylit” d adlis amaynut i usselmed n tmaheγt n Ldzayer. Adlis-a deg-s 270 n yisebtar s tugniwin, yerna d Aduktur n tesnilsit (linguistique) tamaziγt, Allaoua Rabehi, ay as-igan tazzwart. Adlis-a d netta ay d amezwaru i lmend n usselmed n tmaheγt n ṣ̣ṣ̣enf-a. Yuγ lḥal, tamaheγt (neγ tatergit), d tamaziγt ay ssawalen deg wenẓul (sud) n Tmazγa. Γas ma yella at’as n yiqeddicen n tesnilsit ed tesnemdant (anthropologie), tamaceγt werεad ur tufi amkan-nnes deg wenrar n yedlisen n usselmed, imi, deg wayen akka yezrin, amur ameqran seg yemnadiyen n tmaziγt llan ttwalin tamaheγt d iles n tezrawt (étude), ur d iles n usselmed!

 

Kemmel ... 


 

Asafag n Concorde

 

Sɣur Larousse.fr

 

 

Deg 2 Meγres, 1969, asafag anegmesli (avion supersonique) n Concorde yufeg i tikkelt tamezwarut deg yigenni n temdint n Toulouse, deg Fṛansa. Asafag-a, ay yellan yesεa talγa tamsimalt (futuriste) yerna tecbeḥ, d win ay yuwyen yagi cciεa d tameqrant gar medden, γas akken werεad ur yebdi leqdic. D acu kan, kra n yiseggasen sakkin, mi d-tella taluft tamezwarut tameqrant n upitṛul, yerna llant-d daγen tmeskanin (timesbaniyin) n wid ay yugin asafag-a imi ay ugaden ad iḍurr tawennaḍt, Concorde ur d-yessekcem idrimen imeqranen, akken ḍemεen wid ay t-id-igan, wanag yelfa-d d lexṣara tameqrant. Maca, akken yebγu yili, asafag (avion) n Concorde yettekka deg wesnerni n temguri (industrie) n yisafagen deg Tuṛuft, imi ay yeldey abrid i yisafagen n Airbus akken ad nzen xir deg umaḍal.

 

Kemmel ... 

 




Sluvinya tamuddirt

 

Sɣur Djamel Boumezrane 

 

 

Tamurt n Sluvinya tezga-d deg Tuṛuft talemmast, tesεa tilisa nettat akked tmurt n Ṭṭalyan γer wenẓul, Tutrict γer ugafa-utrim, ma d tamurt n Majaṛ temcarak yid-s leḥdada meẓẓiyet seg tama ugafa-agmuḍan (nord-est), rnu γer-s tamurt n Kṛuwatya ay teṭṭfen aḥric meγγren n tilist seg wegmuḍ (ccerq). 

 

Kemmel ... 

 


 

Ṛebbi ur ittettu uḍlimen

 

Sɣur Djaafar Messaoudi

 

 

Qqaren wayt zik, llan tikkelt sin waytmaten ; yiwen isem-is Meğğkan, wayeḍ isem-is Mawidkan.

Meğğkan d nneyya, ixeddem үef twacult meṛṛa. Ma d Mawidkan d bu-tḥila, yettxemmim kan i uzekka. Asmi yemmut babat-sen, yejja-d seg yal lxir atmunen. Meğğkan үur-s takti, yenna i gma-s ahwawi: "Ad yerḥem Ṛebbi baba-tneү n lεali, ay aү-d-yejjan akk aya. Deg-neү tajmilt yuksan-itt, ad as-tt-nerr ma tadrimt-is nessefti-tt".

 

Kemmel ... 

 


Taṣehyunit – Ur yelli wemgaru - ur telli talwit

 

Sɣur Amar Djerrad

 

 

Taluft yellan gar Yifalesṭiniyen ed Isṛayil, neγ gar tmura taεṛabin s umata ed Isṛayil, d tin ay yeskecmen terẓeg deg wakk assaγen igraγlanen (relations internationales) s umata, imi 60 n yiseggasen aya seg wasmi ay yeddren Wegmuḍ (Ccerq) Alemmas deg wemgaru (ṭṭrad) yegguman ad yens. Amgaru-a yenker γef ljal n yiwet n tneγtust (résolution) tamesbaṭlit n Yeγlanen Yeddukklen (Nations Unies), d tin ay yekksen akal s tḥeqranin i weγref (cceεb) s lekmal-nnes ; d amgaru ay inekren, daγen γef ljal n yiwet n tesnakta (idéologie) yekkaten i lfayda n yiwen kan n werbaε (Udayen) s ussehres (asteεmeṛ) n wakal n wiyaḍ : d taṣehyunit.

 

Kemmel ... 

 


Asɣan

 

Acrak s Ṛebbi

 

Sɣur Yusuf Qaradawi

 

Acrak s Ṛebbi netta d mi ara yamen yiwen ed ad yeεbed aṭas n yiyucen (dieux). Lislam yettwali acrak s Ṛebbi d ay-n ur nettwaqbal ama deg ddin, ama deg leεqel:

 

”Lemmer d ay llin yiyucen (dieux) niḍen menγir Ṛebbi deg yigenwan, ad yili werway ama deg yigenwan neγ deg tegnit (lqaεa), maca ṣ̣ebḥan Ṛebbi, Bab n lεeṛc; yekka-d sennig way-n ay as-d-snulfan” (Taṣ̣uret n Al-Anbiya’ 21:22)

 

Kemmel ... 


Tamedyazt 

 

Ssi Muḥ U Mḥend - Asefru sɣur Mokrane Mariche

 

 

Amek ur d-yettlal wawal

Ɣef win d-yejjan awal

Ad yettuṣeggem d asefru ... 

 

Kemmel ... 

 


 

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
Association culturelle Imedyazen
BP 129 Poste Didouche Mourad
16006- Alger – Algérie
E-mail : imedyazen89@yahoo.fr
Tel. (+213) (0) 64 77 07 37 

 

 

 

 

 

Comments (0)

You don't have permission to comment on this page.